Hur översätter man ett forskningsprojekt om skuggor, romantik och mindwandering till konkret designundervisning? I mina kurser på HDK arbetar jag med att göra dessa begrepp tillgängliga och produktiva för designstudenter genom en blandning av teoretiska ramar, experimentella uppgifter och reflekterande processer.

Romantik och mindwandering i prototypprocessen

Ett centralt tema som jag implicit smyger in i min undervisning är att argumentera för omvägar och avdrift som del av designprocessen. Inspirerad av romantikernas betoning på intuition, drömlika tillstånd och associativa kopplingar, bygger jag in moment där studenterna uppmuntras att:

• Skapa utan mål: Producera material (skisser, prototyper, texter) utan ett definierat syfte
• Reflektera över mindwandering /(DMN): Dokumentera när deras uppmärksamhet driver iväg och vad dessa avdrifter ger för insikter
• Arbeta synestetiskt: Kombinera modaliteter (ljud → form, rörelse → färg) för att upptäcka oväntade samband

I dokumentet “inside the wandering machine” (ännu ej publicerad text) utvecklar jag idén om design som en vandringsmaskin – en struktur som tillåter tanken att röra sig fritt medan den samtidigt fångar spår och fragment som kan bli produktiva.

Att bedöma det tvetydiga

En pedagogisk utmaning är bedömning. Hur utvärderar man arbeten där tvetydighet, ofullständighet och omvägar är mål snarare än problem? Jag använder bedömningskriterier som:

• Medvetenhet om gestaltningsprinciper: Kan studenten artikulera hur och varför de arbetar med skuggor?
• Experimentell process: Visar dokumentationen en utforskande process där mindwandering och omvägar är produktiva?
• Synestetisk komplexitet: Kombinerar arbetet olika sinnesmodaliteter eller medier på oväntade sätt?
• Kritisk reflektion: Kan studenten relatera sitt arbete till teoretiska ramar (romantik, fenomenologi, systemteori)?

Framtida utveckling

Jag planerar att utveckla en kortare workshop inom någon av de kurser vi redan ger där följande skulle kunna utforskas:

1. Fler gestaltbegrepp från romantiken: Utforska begrepp som Sehnsucht (längtan), Stimmung (stämning) och Ahnung (aning) som designprinciper
2. Samarbete med andra discipliner: Bjuda in filosofer, konsthistoriker och kognitionsforskare för att fördjupa perspektiven
3. Längre designprocesser: Ge studenterna tid att leva med sina prototyper och observera hur skuggor förändras över tid och i olika ljusförhållanden

Att undervisa i skuggornas designpedagogik är att undervisa i motståndet mot det självklara – att göra utrymme för det som inte omedelbart kan mätas, förklaras eller optimeras.