Hur kommer design till liv – och vad händer när vi designar i VR?

Har du någonsin undrat hur nya designobjekt blir till? Och vad händer egentligen med kreativiteten när vi flyttar vårt skapande från det fysiska till det virtuella rummet? I min senaste presentation på Kristianstad högskola utforskade jag sambandet mellan design, konst och tänkande – och berättade om hur det kognitiva synsättet präglar mitt arbete, där forskning och praktiskt skapande möts.

Tänkande med händerna – den kognitiva traditionen

Många ser konst och design som något estetiskt, men inom den kognitiva traditionen är de också sätt att tänka och förstå världen. Här betraktas skapandet som en egen form av kunskapsproduktion. Denna idé bygger på tongivande texter inom designforskning, som Christopher Fraylings “Research in Art and Design” och Donald Schöns “The Reflective Practitioner”.

“Konst och design blir ett sätt att utforska världen – inte bara att avbilda den.”

När forskning sker genom design

För mig handlar designforskning om att skapa en ram där nya idéer och objekt kan växa fram. Jag arbetar mycket utifrån principen forskning genom design – där själva görandet förvandlas till ett undersökande. Frågeställningarna, objekten och insikterna utvecklas i takt med att processen pågår. Det gör att oväntade perspektiv och ny kunskap ofta dyker upp just i stunden, mitt i skapandet.

Situerad kunskap och samspel: Två nyckelbegrepp

Vad betyder då situerad kunskap? Det handlar om att förståelse uppstår i ett specifikt sammanhang – alltså att den kunskapen du får när du skapar alltid är färgad av de unika förutsättningarna som råder just då.

Till detta kommer begreppet intra-aktion: här går det inte att skilja på människa, idé och material. Dessa växer fram tillsammans – som en gemensam dans där ramen, designern och objektet utvecklas sida vid sida.

När materialen får egen vilja – “New Materialism”

En spännande utveckling inom designforskning är synen på materialets agens. Materialen du arbetar med är långt ifrån passiva – de har egna egenskaper och kan påverka processen på oväntade sätt. Inom teorier som “new materialism” blir materialen aktiva medskapare: deras möjligheter eller begränsningar formar resultatet.

Som designer behöver du lyssna på materialet, känna in hur det “beter sig” och ibland till och med låta det styra riktningen. Skapandet blir en förhandling mellan din idé och materialets unika krafter.

Att designa i VR – utmaningar och nya möjligheter

Vad händer då när designaren kliver in i den virtuella verkligheten (VR)? Här möter vi både nya möjligheter och rejäla utmaningar:

• Omvärldsblindhet: Med headset på blockeras synen av den fysiska omgivningen, med ökad risk att snubbla, stöta till möbler – eller glömma bort tid och rum.
• Gränssnitt och interaktion: Hur gör vi för att användaren ska förstå och “känna in” det digitala rummet?
• Rörelseillamående: Den digitala rörelsen kan ibland slå knut på sinnet, när synintryck och balansorgan inte är överens.
• Material i VR: Även i det digitala måste vi förstå “material” – kod, ljus, renderingar – som något som påverkar både resultat och process.

Hur design uppstår mellan världar – KHT-modellen

Utgångspunkt för vårt arbete är Knowledge Horizon Theory (KHT), en modell som förklarar hur kreativa och utforskande processer går till när designer och prototyper samspelar. Här är prototypen inte bara en testversion av verkligheten, utan ett kreativt “frö” med egna egenskaper och viljor. Tillsammans med designern, och i “det kreativa fältet” som uppstår däremellan, utvecklas nya idéer genom ständig förhandling, experimenterande och omformning.

KTH-modellen hjälper oss att förstå:

• Prototypen är mer än en kopia: Den är istället en inspirationskälla, full av överraskningar.
• Misslyckanden kan leda till oväntade genombrott: Brister och tillfälligheter öppnar för originella lösningar.
• Kunskapshorisonten flyttas: Vi kan närma oss nya förståelser, även om vi aldrig helt når dem.

Slutsats: Design på gränsen mellan fysiskt och virtuellt

Projektet visar hur designforskning lever och förändras när den rör sig mellan den fysiska och digitala verkligheten. Genom att låta material, process och teori samverka – och vara öppna för det oväntade – kan vi skapa framtidens design, där både tänkande och görande får ta plats.

”Konst och design som forskningshandling leder till nya sätt att förstå världen.”

Nyfiken på mer?
För dig som vill läsa vidare om samtida designteori, kognition och materialen som medskapare rekommenderar jag:

• Barad, K. (2007). Meeting the Universe Halfway
• Bennett, J. (2010). Vibrant Matter
• Ingold, T. (2013). Making: Anthropology, Archaeology, Art and Architecture

Nyckelbegrepp:

• Situerad kunskap: Forskning och förståelse “här och nu” – alltid i relation till sitt sammanhang.
• Intra-aktion: Samproduktion av kunskap mellan designer, material och idéer – där alla delar växer tillsammans.
• Materialens agens: Material är aktiva medskapare, inte bara passiva redskap.

Vad tror du – kan framtidens design ligga i mötet mellan människan och materialen, både fysiska och digitala? Diskutera gärna i kommentarsfältet!